Omvänt perspektiv

Postrodden 2024

Även i år fick jag nöjet att göra Postnords stämpel till Postrodden Grisslehamn - Eckerö Åland. Över Ålands hav har jag seglat, men aldrig rott. Den bästya seglingen var nog den från Mariehamn mot Havvsvalget på svenska sidan men med vindkantring kom kursen att bli sydlig och en ljummen julinatt utmed Svenska vallen i en stillsam halvind till kryssbog för att se solen gå upp i höjd med Svenska Högarna. Ja, det är såna där minnen man lever på. Och inga bilder finns. (Man borde ha haft ett par extrarullar i packningen).

 

Postat 2024-06-17 17:43 | Läst 23 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Rosé

Först måste man komma igång. Att måla är inte som att fotografera. En skillnad som är väl dokumenterad. Sommarens första akvarellförsök. Och jag lägger mig långt bort ifrån skolakvarellen, den som jag försökt lära ut under år av studiecirklar och kurser. Och jag tänker vilka inspiratörer vad gäller form som dyker upp… Lage Lindell, Torsten Renqvist bland andra. Men också inspiration från många fotografer. Det är som att fotografer, när de är som på topp, får till berättandet medans målarna, tecknarna tar hand om formen.Något att ösa ur. Det blir vad det blir.

Rundar av med ett glas rosé. Inte den bästa sorten.

Postat 2024-06-11 22:23 | Läst 177 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Sommar

Nånstans strax efter nationaldagen, skolavslutningarna är det som att sommaren anländer och planar ut. Det blir tid till mycket oviktigt. Tid att bäddra i en bok, som kanske nåt av Saul Leiter. Eller Gunnar Smoliansky, utgåvan på Thames&Hudson, den med den hopplöst dåliga repron på lågkvalitativt papper. Som ändå fullkomligt gifter sig med bilderna.Kontemplativt.
   Familjen talgoxe är nu flygg och vi inväntar den andra kullen som nog ligger i startgroparna. Undrar hur många mindre slarvfel som dök upp i den här generationen? Och väntar nu på att den vita rosen, rosa alba, med rötter i Iran och världen därborta ska slå ut. Den är kort i sin blomning, ett par dagar om det vill sig illa. Något som ska fotograferas varje år. den är mycket vacker och har en subtil doft, något den delar med mycket som härstammar därifrån och i kring.
   Glad ändå att det gick bra för de klimatpositiva partierna i riket. Och att JÅ et consortes den här gången fick ett litet om än tydligt No,no från väljarkåren. 

En samling ben och skal. Sånt som kan komma att tecknas. Eller fotograferas. Skärvor. Trasigheter.

Postat 2024-06-10 22:56 | Läst 206 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Med kameran som kamrat

Vännen på axeln, följeslagaren, observatören, kamrat Kamera. Ibland något mer än en hobby. Ofta mer än så. Mer än ett verktyg. Ett sätt att se för att travestera den engelske konsthistorikern John Berger.
   Jag skrev i en tråd häromnyss nåt om folkomflyttning är genernas och evolutionens idé. Det är fel. Evolutionen saknar idé,den är bara. Utan idéer. Men att evolutionen rör sig framåt och med en hel del fel och misstag är det som gör att det sker en utveckling. Jag minns zoologen Staffan Ulfstrand, en lysande föreläsare som gick ur tiden för ett år sedan. Han pekade på att just evolutionens misstag, evolutionens slarvfel var och är just det som gör att det utvecklas, att det händer något. En homogen population blir inget annat än en långsamt nedåtgående spiral. För att utvecklas behövs någon form av motstånd. Om inte så vore simmade vi fortfarande kvar som trilobiter. Staffan Ulfstrand räknade inte in altruism och empati i sin föreläsning. Antagligen utgick han ifrån att det är självklarheter.

Sånt här kan man tänka på när man konfronteras med tankar i den yttersta högerns sida så här i valtider. Deras  enkla, lättköpta tankar.

Postat 2024-06-09 20:01 | Läst 268 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Om fyrkanten och varför den är så bra

Dagen börjar med en fotosafari i närområdet. Arbetet med att driva fram och sätta ut aklejaplantor förra året har gett resultat. Det är ymnigt förekommande, särskilt under hagtornet som nu precis blommat över. (bild för uppmärksamhet som det heter)

Mer om typografi.
En skriven text består så klart inte bara av bokstäver utan lika mycket av mellanrum, det som finns mellan tecknen, och de flesta mellanrummen har fyrkanten som byggsten. En fyrkant, är idag ett kvadratiskt tomrum lika högt som typsnittets grad. I gamla tider var fyrkanten lika med käglet, alltså från baslinje till baslinje. Sätter man texten i 10p så är det alltså en kvadrat som är 3,528 mm bred och hög. Men vi blandar inte in millimeter här. (I typografi är basen 12 och inte 2 som i binära system.)
    En helfyrkant passar bra som ett styckeindrag. En halvfyrkant lika bred som ett tankstreck (pratminus säger typografen) och ett pratminus är ett tecken som övriga tecken har ett stipulerat mellanrum runt sig, dikterat av typsnittsformgivarens kerningstabell. 


   När man sätter en  replik, som de facto är ett nytt stycke, med direkt anföring är det vanligt att man först sätter ett fyrkantsindrag och därefter pratminus. Om man inkluderar tecknens inneboende avstånd (kerningstabellen) blir indraget, eller det ljusrum som skapas onödigt långt och är repliken såpass kort att om nästa rad i repliken är utgångsrad och rentav avstavad blir det en glugg, ett ställe där texten släpper igenom ögats vandring till raden under. Fyrkanten kan också delas upp i mindre delar, en halvfyrkant motsvarar alltså  ett pratminus, en sjättedels fyrkant passar bra för att i bland skapa bra mellanrum (se ovan). Inte minst är fyrkanter och delar därav ganska bra hjälpmedel om man behöver korrigera en rad med olyckliga avstavningar. Och glöm inte bort de osynliga tecknen, jag har markerat dem i exemplet härovan. Har man dem aktiverade förstår man ganska snabbt var felen finns.  Sånt här kan såklart ses och uppfattas som petitesser, och är kanske det, men det finns ändå en vilja och tanke att göra läsningen så jämn och behaglig som det bara kan. (Här söker jag efter en fattbar metafor från de fotografiska disciplinerna.)
    För det är kanske så att de här småttigheterna ger läsningen det flyt som läsning behöver och lite extra därutöver. Som en filmsorts särskilda korn eller omfång. Något extra som ligger framför en på upplevelsens väg. Något mer än nivelleringen.
För den som tycker det här verkar intressant kan jag rekommendera https://boktypografen.se/category/typsnitt/. Bra och tillgänglig  fast på en punkt har han fel, tycker jag, men det tar vi nån annan gång.

Postat 2024-06-06 19:33 | Läst 241 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 178 Nästa